Integration är mycket mer än arbete!

Hur mycket har det inte pratats om integration i det här landet? Ändå vill jag påstå att man i många fall helt missat målet! Jag brukar vara elakt tydlig i denna inflammerade fråga genom att säga: Många hävdar att vi misslyckats med integrationen. Det har vi inte alls gjort: Sverige har aldrig haft någon integration!

Vad menar vi med det vi säger - har vi tänkt färdigt först?!?

Folk blir lätt förskräckta när man ifrågasätter den vanliga bilden av sakernas tillstånd.

Vem definierar frågan!?! Vems är problemet?
Integration får folk att plocka fram både vapen och bomber!
Själv blir jag trött!!!

Det är valår. Alla verkar vilja profilera sig genom att ånga på om integration -  kopplat till ordning och reda, kriminalitet och terrorhot. Jag fasar redan. Om det vore moderaterna och sverigedemokraterna, så skulle det kanske vara mer uthärdligt. Men om även socialdemokraterna vill profilera sin valstrategi genom att prata integration så tror jag att jag emigrerar! Det finns anledning att jag redan börja gäspa.

Hur du pratar integration säger mig vem du är! Hur jag pratar säger dig hur jag är. Det är inte mycket i världen som är rent objektivt. Som så ofta behöver man dröja vid ordens betydelse. Särskilt när det handlar om nyckelord, honnörsord, ledord, kraftord. Ett ord betyder så mycket. Vi kan inte tro att vi vet vad vi menar - än mindre vad andra menar, bara för att man använder samma ord. Innan vi kan prata mer om integration så behöver vi alltså reda ut vissa saker.

Skilj mellan ett ords sakbetydelse (denotation)
och
ordets känslo- och associationsbetydelse (konnotation)
Det gäller att tänka, hålla tungan rätt i mun
och ha koll på ens hjärnvindlingar.
Man kan inte bara prata på som vanligt!

Sagt och gjort, vi sätter igång! Först får vi vackert rensa lite, så vi kan se klarare. Därför tar jag upp fem saker för att duka för ett vettigare samtal om integration:

Fem fingrar på samma hand - utsträckt i stället för knuten

1. Första steget är att hålla isär begreppen. Integration blandas ofta ihop med information och introduktion. Det förra handlar om långsiktiga processer, medan information/ introduktion mest handlar om sakfrågor, samhällets ramar och gällande lagar och regler. Introduktionstiden kan vara rätt kort, t.ex. 6 månader eller två år. Det behövs längre tid för att förstå den djupare innebörden i saker som informeras om, t.ex. skolans ordningar eller tonårsliv i Sverige. Å ena sidan behöver man påminnas om saker och ting man talat om tidigare, och få påfyllning och fördjupning. 

Å andra sidan handlar det ju om att tillägna sig ny kunskap och nya perspektiv, som behöver både tränas, sjunka in och tillämpas utifrån egna - nya - sammanhang. Det går t.ex. inte i en handvändning att begripa vad t.ex. grunderna i arbetsrätt betyder för egen del. Istället behöver vi se på integration som en långvarig process. Jag kommer ihåg hur många med flyktingbakgrund sade det är först efter sju år som frågorna kommer! Vid det laget finns ingen "uppföljning", utan människor fastnar halvvägs - om ens det. Detta gäller inte minst i familjefrågorna, som växer i betydelse allteftersom tiden i Sverige går. Det tar tid att landa.

Svenskhetens svanesång?
Förstasidesnyhet på Sydsvenskan för ett antal år sedan.
En klassiker i mitt bildutbud

När jag började jobba pratade man om invandrarfrågor. På den tiden blandade man ofta ihop invandrings- och invandrarfrågor. Så gör man även idag. Invandringsfrågorna handlar om statens regleringar av vilka som kommer över Sveriges gränser, t.ex. asylrätt, kvotförfarande, arbetskraftsinvandring. Integration handlar om vad som händer med människor som redan kommit över gränsen. Integrationspolitik är mer en svensk angelägenhet, medan asylfrågorna även är kopplade till internationella överenskommelser och konventioner. Man kan inte gå till val på vad som helst, eftersom somliga saker redan är bestämda av åtaganden man bundit sig att följa tillsammans med det övriga internationella samfundet. 

Idag säljs mycket av asylfrågorna ut på den inrikespolitiska marknaden! Man struntar i vad man kommit överens om, och skyfflar ifrån sig ansvaret utanför gränserna. Att tala om kostnader är egentligen oförskämt, eftersom det handlar om skär skyldighet. Äldreomsorg osv kan inte förklara varför man anser att man måste skära i asylbudgeten. Oavsett kostnad har människor lagbunden rätt att söka skydd. 


2. Integration kopplas ihop med arbetsmarknaden. Att integreras betyder oftast samma sak som att ha jobb och

Att vara integrerad är mycket mer än en arbetsmarknadsfråga!
Dessutom handlar integration inte om projekt,
utan om att sköta ordinarie verksamhet till allas fördel!

försörjning. Men detta är snarare att bli introducerad. Integration handlar om hela livet - om långa processer av omställning, anpassning, medvetandegörelse och försoning med det liv man nu fått i nytt land. Oavsett om man har arbete eller inte. Oavsett om man har hyresrätt eller villa. Oavsett om man hoppar som grodor eller sitter kvar på filten. Oavsett om man pratar svenska flytande eller önskar tolk.

Poeten Rawia Morra skrev i en dikt Jag har lärt mig att bo i min röst! (Ghurba, 1995). Detta ger en djupare förståelse av vad integration handlar om. I Finland talar man om hemmastaddhet, hemkänsla, hemhörighet (kotouttaminen, kotouttamislaki), vilket bättre fångar in de existentiella och sociala dimensionerna. Mitt arbetsliv som religionshistoriker har handlat oerhört mycket om att påvisa dessa dimensioner, som komplement till skolgång, svenskalektioner, arbetssökande och fysisk hälsa.

Förresten behöver vi inte gå längre än att påminna oss om att många "terrorister" har haft arbeten. En inte helt ovanlig bild är att hen gjort "karriär" och levt som majoriteten önskar - för att sedan rasa ned i besinningslös desillusion och begär efter renande upprättelse. Vi behöver förstå vad som ligger bakom denna radikalisering - långt viktigare än pratet om svenskhet, svenska, ordning, strafftider.  Under detta valår, och under rättegången mot Akilov, lär vi få flera anledningar att resonera kring terrorism.

Så säger en fransk expert, Olivier Roy
Inlägg om terror
Diskussionen behöver fördjupas!

Nu förstår jag att det inte beror på de rasistiska svenskarna att jag bor där jag bor!

3. Av det sagda framgår hur tokigt det lätt blir när man tänker sig att man kan snabba på integrationen. Så kan man säga om man reducerar integration till information, rekrytering och anställningsbarhet. 

Därtill försvåras processerna av att man för lite tar hänsyn till de traumatiseringar människor har med sig. Många av de "problem" man talar om bottnar i blockerade läkeprocesser. Om omgivningen är ointresserad av en är det inte givet att man återvinner sitt hopp och sin handlingsförmåga. Integration handlar om att ta sig igenom vanmakt och tvivel.

Integrationsarbete handlar om att skapa förutsättningar om medvetandegörelse om hur man väljer att förstå och hantera sitt liv. Med eller utan jobb.

Integration är även en process som ofta berör flera generationer. Sådana perspektiv är viktiga att förstå, vilket inte minst illustreras av att barnen ofta tar avstånd från föräldrarnas strategival. Vad barnen vill glömma vill barnbarnen komma ihåg!  Sådana processer underlättas inte av att familjen ofta är spridd på flera kontinenter. 

4. Inte sällan menar man att integration mest är den enes ansvar. Dom ska lära sig...Har någon sagt till dom att...? Vi ska skapa ett projekt om att lära sig simma! Har man kommit till Sverige, så...  I mina ögon handlar ju detta mest om information! Så har också den svenska projektindustrin om "integration" sett ut. Eller så har man menat att man ska lära sig av varandra, t.ex. matlagning och dans. Inget fel i det. Sådana aktiviteter kan skingra grubblerierna, men räcker inte alltid för att skapa bestående trygghet och hemkänsla.

Hur tar vi oss fram till ett "golv" att stå på?

För att komma någon vart behöver vi dessutom skilja mellan integration och assimilation. Assimilation handlar om att en part ska anpassa sig till den andra. "Bli som alla andra". Så uppfattar flertalet vad integration handlar om. Men det gör det inte. Assimilering betyder i praktiken att man ska utplåna det som avviker och uppgå i helheten. Integration handlar i stället om att nyanlända och omgivande samhälle hittar fram till en ömsesidig  anpassning. Tyvärr dominerar assimilationen det svenska samhället, trots allt tal om integration och mångfald.  

Integration handlar om vad som sker i mötet
mellan personer, olikheter och grupper.

Integration är ett ömsesidigt ansvar att skapa demokrati och framtid. En globaliserad vardag handlar om en fördjupad insikt i att alla hör samman, och att den enes framtid beror på hur den andres framtid gestaltar sig. Integration är alltså en test på demokratins kvalitet - inte dess motsats, eller hot, som så ofta hävdas. Mycket blir vunnet på att öva sig i att lyssna - och reflektera.

Jag hoppas på att fria människor är nyfikna på varandra. Ett sådant samhällsklimat vill jag bidra till. Demokrati handlar om att skapa så jämbördiga relationer som möjligt mellan samhällets medborgare. Inte att ta position och förnedra folks tillhörighet. Ett demokratiunderskott uppstår om man lär sig om varandra medan samhällets maktordningar samtidigt förblir orubbade. Riktiga integrationsprocesser handlar om att utjämna ojämbördiga relationer. 

5. I alla år har jag fått höra att invandrarna kommer hit med sin kultur så det blir problem för oss svenskar. Integration ses alltså som en fråga om kultur - rätt kultur. Som jag ser det handlar det sällan om kultur när det är problem. Vi kan inte tro att det finns ett sätt att förstå och leva sin kultur - svensk eller annan. Att låta "kultur" förklara samhällsfenomen är alldeles för trubbigt. Jag kan inte säga att "svensk kultur" är rasistisk, lika lite som att "finsk kultur" gynnar humor, eller att "islamisk kultur" är grund till patriarkat/ feminism. Allt handlar om tolkning. Kultur kan användas för att förklara och godkänna allt. Det är bara att välja! Därtill behöver man vara medveten om vad - och varför - man valt sitt sätt att förstå "sin" kultur. Kultur är aldrig något självklart.

Mitt val är att utgå från det mest svenska av allt, konstitutionen. Problemet är att de flesta inte vet vad denna innehåller. Jag menar på fullt allvar att ju fler som följer den svenska konstitutionen, desto bättre blir demokratin - och därmed integrationen. Det är alltså "vi" som måste bli bättre på att följa "vår egen" kultur! Här kommer ett kärnsvenskt värde - men som de flesta till vardags struntar i:

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter 

att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

Så står det i Regeringsformen, första kapitlet, andra paragrafen! Detta är en av de viktigaste passagerna som grundlagarna om vårt statsskick talar om för oss! Det är inte bara SD som inte läst lagen. Skulle detta följas i praktiken så skulle mycket segregation och utanförskap vara utplånat. Fram för svenska värden, oja! Men presentera dem rätt, då!

Våra kulturella ideal är närmare varandra än vi anar!

Varje gång du hör om invandrarproblemen så påminn om denna portalparagraf! 

Vi behöver ha konstitutionen som grund. Klarar samhällets institutioner och invånare att garantera de rättigheter och följa de skyldigheter det innebär att vara svensk medborgare? Då blir samtalet om integration mycket intressantare - och värdigare. Då slutar jag gäspa.

Kultur är källa till lösningar, mer än att vara förklaring till problemen. Ett sådant perspektiv har stöd i grundlagen. I hela mitt yrkesliv har jag utgått från människors kulturella identitet som väg till hälsa och bättre samhälle. Oavsett! 

Om vi har en ingång i samtalet som är allmänmänskligt,
så klarar vi oss långt.
Källa: Internet

Puh, så där! Fem stöd i samtalet.

För mig blir det nu klarare att prata integration med hjälp av dessa fem "pekpinnar".  Nu kan vi kavla upp ärmarna! Hur vi än gör det, så måste vi var och en skapa oss en grund att stå på. 

Med hjälp av punkterna står jag grundmurat med en fot på Grundlagen. Den andra foten vilar på människans outsinliga förmåga att skapa kulturella värden utifrån längtan efter värdighet.