Längtans blå blomma - Besök i Nostalgibyn

Längtans blå blomma - Besök i Nostalgobyn

Det sägs rätt ofta att vår tid är nostalgisk. Stök och orostider väcker behov av trygghet och igenkännande. Ju snabbare förändringarna blåser förbi våra öron, desto mer behöver vi ta skydd i sakta tempo från förr. Så är det nog. Mycket kunde sägas om detta.

Den blå blomman står för längtan - jämför med blå timmen.
Väldigt mycket konst och kreativitet har sprungit ur längtan.
Även frustration och sjukdomsdiagnoser.
Själv har jag många gånger i mitt yrke reflekterat kring
vår förmåga att längta.

Inte vet jag vad som flög i dem som skapade Nostalgibyn. Roligt måste dom i alla fall haft. Mitt på Svealandsslätten - nära Örebro, Köping och Fellingsbro - har ett gäng byggt upp en liten by i 50- och 60-tals-anda. Häftigt. Vi har varit där två gånger nu, senast i juli 2018.

Konsum och Elvis i samma veva.
Kooperation och ungdomskultur.
Och över allt skiner PV:ns kaross!

Man tror inte sina ögon. Man gnuggar sig och tittar häpet åter på vad man ser. Jo, det ÄR sant och verkligt. i Nostalgibyn har man velat återskapa den optimistiska miljö som var min egen barndom och ungdom. En hel generation känner igen sig.

Man går runt och gapar av glädje och förundran. Plötsligt är man förflyttad till den tid då ICA:s Luxus och COOP:s Cirkelkaffe var det bästa kaffet i världen! Den tid då bensinpriset fortfarande var i ören, som broschyren säger. Mina äldre syskon kunde mycket mer än jag känna frihetens vindar i håret - fullt av spray och pomada. Själv fick jag snarast dra nytta av de äldres nya erfarenheter,  och därför i inte lika dramatisk version. Ändå känns Nostalgibyn som den egna barndomens grusiga vägar och lantliga centralorter. Skönt för själen att beträda - och med glädje och suddigt vemod minnas.

Hur många saker känner du igen?

Inte vet jag hur lång tid det tagit att samla ihop alla persedlar. Att grunna över hur allt ska ställas och formas, så att allt blir till en trovärdig och lustfylld ordning. Det är härligt att få bli så glad och förtjust. Oförställt!

Saken blir ju inte sämre av att dela känslor och intryck med andra - vare sig det är det egna resesällskapet eller de andra på plats. Man delar leenden och kommentarer, även om man inte känner varandra. Det är ju tingen och atmosfären som förenas oss. Och vi tillåter oss att bli förenade av all  färgglad plast och plåt.

Visst lyser tidens oro med sin frånvaro. Inget om att plast är miljöfarligt - inget om kärnvapendebatten, Frankrikes vansinne i Algeriet eller Cubakrisen. Men vi bryr oss inte. Allt det där finns det andra platser och megafoner för. Vi formligen överöses ju av krisprat och känslor av hot och upplösning. Därför har vi förtjänat denna oas av snällhet och gulligull. Vi köper kaffe och bröd, glass och godis. Vi delar fniss och hågkomster.

Vi låter oss förföras. Vi behöver, och lapar i oss som kattungar. Vi vet allt annat också - eländet. Men just här och nu skjuter vi allt sådant åt sidan. Barndomens mörker och kluvenheter stoppas bakom Gevaliaburkarna. Mullret från avkolonialiseringen och studentupproren tillåter vi att tyna bort till gnolandet på tidens populärmelodier.

Är det inte mitt resesällskap som står där borta?!?
Om man inte ser upp, så kan man överidentifiera sig
med miljön!

Vi har det helt enkelt (!?) gott här i Nostalgibyn. Eller befinner vi oss i våra egna minnesvrår? Just nu blir våra minnen till synintryck, och vi trivs. Vi kan dela vårt eget med andra. Därför trivs vi extra mycket - stärkta av kaffedoft och en liten spröd kaka. Hylands Hörna är inte långt borta.

Min favoritdryck var Portello! Den fanns inte alltid på Konsumbussen.
Favoritgodis var Pigalle!
Men det blev oftare "sockerbitar", det blev billigare...

Så åk och hälsa på i Nostalgibyn, vetja! Bra för kropp och själ, minne och sinne. Kolla på  nostalgibyn.se! Njut av Södra Bergslagens trakter! Begapa byns egen traktor!

Var har du gömt din egen lilla nostalgi?
Jag brukar, som exempel på mina egna gömmor,
köpa Holländsk Edamer till jul för
att minnas barndomens stojiga jular.
Ingen annan äter av osten - jo min yngste!
Jag gläds över att dela hyvel med honom.