Advent 2017

Återseendets glädje - Tack Skatteåterbäringen för kalenderns regelbundenhet!

Snart finns de där igen; de fyra megaljusen!

Tänk så mycket glädje de skänkt mig genom åren de funnits, dessa adventsljus på krönet av fyra silor vid Lilla Ultuna. Vilken humor. Vilken generositet! Vilken källa till lust i mörkret. Mitt i Upplandsleran. Tack för detta, Lantbruksuniversitetet!

Fyra upplysta silor!!!!

Vi bor i en förort till själva stadskärnan. Mellan vårt Vilan-Nåntuna och Uppsalas centrum finns ett utsträckt fält med åkrar, som tillhör den gård man kallar Lilla Ultuna. Det är fasligt tråkigt att gå denna sträcka på knappt sex kilometer. Inte blir det roligare av att åka buss eller bil. Sommartid kan man roa sig med att beskåda de betande korna, inte mycket mer. Eller så skådar man bort emot Danmarks medeltida kyrka. Själv brukar jag, när jag går sträckan, ivrigt studera dikesrenarna. Så ilar tiden iväg. Eller så ägnar jag mig åt konstiga sätt att räkna lyktstolpar. Åker jag fyrhjult så gäller det mest att stirra ut i fjärran. Och ha överläggningar med chauffören - frun.

Så tråkigt så klockorna stannar!

Redan i augusti längtar jag efter de upplysta silorna i adventstid. Vilket ljushuvud har kommit på att fästa ljusanordningar på toppen av fyra silos, så att det ser ut som fyra tända ljus?!? Jag vet inte. Vet heller inte om alla Uppsalabor upptäckt denna mirakelflaga. Men jag njuter i fulla drag. I dagsljuset ser man "vekarna" året om - så att hoppet hålls vid liv. Första Advent tänds det första ljuset. Underbart. Snart växer ljusskaran ut, till full styrka den fjärde Advent. Jag värms inombords och  gläder mig åt att mörkret skingras. Än en gång.

Det är fler som tycker denna gång-/cykelbana kunde göras mer attraktiv!
Källa: Upsla Nya Tidning, insändare i december 2017

Ljus är inte alltid festligt - men det är det ofta för oss uppe i Nord

Det är något märkvärdigt, denna ljusförvandling i mörkrets mitt. Inte undra på att människorna i alla tider skapat åt sig högtider och riter för att skingra mörkret och säkra att ljus, värme och liv återvänder. Det kunde bli en egen betraktelse att följa vintertidens ljusriter i svensk historia.

Detta med att tända ljus är inte självklart något alla förstår sig på. Genom åren har jag flera gånger stött på att människor finner denna vana högst obegriplig - och ibland provocerande Varför ska svenskarna tända ljus hela tiden?!? Tror ni att vi vill vara romantiska hela tiden??! Ljuständningens symbolvärde varierar ju. I vår civilisation symboliserar ljus goda saker man vill dela med andra. I andra sammanhang kopplas ljus ihop med död och sorg. Ibland är ljus tecken på intim romantik, som inte ska delas med offentligheten. Så där kan vi hålla på, inlägg efter inlägg. Själv är jag glad över att  de moderna billiga ljuskällorna gör hem, städer och landsbygd mer upplysta och livsbejakande.

Se så vackra blomster man ändå kan finna längs vägrenen!
Under en promenad var fruns tidsfördriv att lära mig namnen; Ryssgubbe...

På Uppsalaslätten väcker ljusen allt annat än sorg och bestörtning - snarare förtjusning. I den kristna kretsen står ju ljuset för så mycket mer, inte minst att framtiden bär på en hoppfull ljusning och räddning. Advent betyder ankomst, vilket syftar på Jesusbarnets födelse - alltings hopp och räddare. Som sekulariserad räcker det för mig med hoppet i allmän bemärkelse. Viktigt för mig är också den smågalna humorn bakom den ljusa tilltaget att sätta eld på fyra silor.

God Advent på er!