Är du en dyngtvinnare?

Är du en dyngtvinnare?!?

Vad gör/ gjorde en dyngtvinnare?
 - hjälper traktorföraren att sprida dynga, med en grep, på åkrarna?
 - väljer ut de fasta korvarna i kommunens latriner och tvinnar dem till långa rep?
 - tvinnar remsor av skräppapper?
 - tvinnar håret på alla dyngraka i fyllefinkan - så håret inte smutsas ned?
 - skapar ordspråk?
 - sprider fake news i sociala media?

Titta vilken vacker gatuskylt till snickarnas ära!
I Hertonäs/ Herttoniemi, en del av stor-Helsingfors, finns fler liknande skyltar.
Typiskt för finska städer är att gatunamnet står på minst två språk.
Ett av Uppsalas vackraste gatunamn är Påvel Snickares Gränd!

Ja, i gamla tider fanns det ju en uppsjö yrken med pikanta beteckningar. Man hittar dem t.ex. på kyrkogårdarna. Men någon dyngtvinnare har aldrig funnits. Inte ens på den tid då det fanns skrån! Vi får ta oss till andra miljöer för att knäcka betydelsen av detta ovanliga ord.

Det är viktigt att bevara och dokumentera gamla industrimiljöer,
snart försvinner de - med de arbetare som fortfarande minns.
Idag finns ungefär 1500 arbetslivsmuseer i Sverige

Jag stötte på ordet för några år sedan, när vi besökte Frövifors pappersbruk i södra Bergslagen, nära Örebro. I somras var jag där igen - denna gång med en blogg att mata! Svenska pappersbruk har en lång historia. Den är ibland kopplad till järnbrukens historia, som har längre anor. Vatten och trä behövs ju i båda produktionerna. Och närhet till slättmarkens städer, där marknader finns.

Frövi Bruk ligger vid Bohrsån, med en obruten historia från 1500-talet - fast då var det järn man utvann. Dagens bruk är världsledande i produktion av kartong (t.ex. för choklad, parfymer, tvålar, leksaker...), tetra pack och andra förpackningar för allsköns vätskor.

Som så ofta är denna industrilokal omvandlad till kulturcentrum, och till ett museum över svensk pappersbrukshistoria. Min pappa och min äldste bror arbetade på Ortviken i Sundsvall - ett av världens största tryckpappersbruk. I tidigare yrkesår var pappa flottare, virkesmätare och skogsarbetare. Därför har jag lite extra känsla för detta museum - jag som gjorde klassresa och blev akademiker. Tänk så mycket papper jag gjort av med!

Inte helt skarp bild.
Ska jag skylla på den murriga miljön?

Dyngtvinnaren är beteckningen på Nordens äldsta pappersmaskin från 1867. Den konstruerades i Edinburgh, och kom först till Emsfors i Småland, och senare till Skoghall i Värmland, innan den blev 1984 museiföremål. Frövi pappersbruk specialiserade sig på förpackningar, vilket syns i de permanenta museiutställningarna. En hel avdelning handlar om japansk förpackningskultur! Spännande och vackert - bara det värt ett besök!

Se så'n gullig förpackning!

Varför fick då denna unika maskin ett sådant namn? Förklaringen är troligen att man matade maskinen med pappersmassa av sämre kvalitet; spillmassa. Detta kallades för dynga, eftersom det var av sämre kvalitet. Hursomhelst var maskinens uppgift att packa/ tvinna ihop "dyngan" till brukligt papper. 

Modell av ett smetkök!!!
Åk till Frövifors och tag reda på vad detta kök användes till!!

Mycket mer finns att säga om detta rafflande pappersbruksmuseum - det enda i Sverige. Varje år ordnas nya utställningar. Permanent finns bl.a. en Ölburksutställning (20 000!!!) och en fantastiskt intressant utställning om förpackningarnas historia.

Det som inte minst slår en vid ett besök är att svensk industrihistoria i högsta grad handlar om import av know how, teknik och högkvlificerad arbetskraft. Ibland grundar sig "svensk modernisering" även på utländskt kapital. Så dagens tjat om ren svensk kultur är helt enkelt pinsam dynga!

Suggestiv industrimiljö!
Bullrigt, fuktigt och hektist när det begav sig