Den svenska kalenderns byggstenar

Den svenska kalenderns byggstenar

Jag har gjorde den 15 maj 2018 ett inlägg om dagarna i våra liv; Vilket värde lägger vi i våra pärlband av dagar?

Många gånger förvånar det mig att vi inte riktigt känner till den kalender som styr livet i Sverige. Därför tar vi ett nappatag med den svenska kalendern!.

Vår kalenders högtidsdagar består av sju kategorier:

1. Årstidshögtider: Främst kommer Midsommar. Hösten bjuder på få avbrott, mitt i alla oxveckor - då man ska jobba. Allhelgona och Halloween kommer, mer eller mindre hoptrasslade i varandra, i skiftet oktober-november. Advent, Jul och Nyår uppfattas som vinterhögtider. Många uppfattar Påsk, Kristihim och Pingst som vårhögtider. Nyår markerar det nya årets ankomst.

Jag är ingen vän av att göra Midsommar till nationaldag.
Årets rytm räcker inte för att skapa en nationell identitet.
Historiens drama är viktig att känna till.
Utan Gustav Vasa ingen välfärdsstat!
Bilden är från hemsidan för den grannförening i Uppsala som ordnar
det lokala midsommarfirandet.

2. Religiösa högtider: De kristna högtiderna handlar om Jesus. Advent och Jul handlar om hans födelse, och Påsken berättar om dramat kring hans död och uppståndelse från det döda. Kristi himmelsfärd åminner att Jesus efter fullbordad insats i jordelivet tas upp av Gud till ett liv i evighet. Pingst högtidlighåller den kristna församlingens födelse. Faktum är att kvartalen, med de fyra solstånden, kopplas till kristendomen; Maria (Våffeldagen), Johannes (Sankt Hans dag/ Midsommar), Elisabeth (Johannes' mor), Jesus (Jul). På så sätt blir den kosmiska ordningen kristen.

3. Helgondagar: Från katolsk tid har vi ärvt högtidlighållandet av en rad helgon. Som exempel har Heliga Birgitta, Sveriges första äkta helgon - och Europas skyddshelgon - sin dag den 7 oktober. I regel är det helgonens dödsdag man uppmärksammar. Lucia är ett helgon som led martyrdöden på 300-talet, och som hedras den 13 december. Innan det stora kalenderreformen 1753 - då vi bytte från den julianska till den gregorianska kalendern, inföll Lucia på årets mörkaste natt. Den förste kristne martyren var Stefanos, som har sin helgondag den 26 december. I november firas Alla Helgons Dag (2018 3/11) på en dag, och alla döda på en annan (2018 den 2/11).

Kenneth/Cináede Mac Alpin (d. 858) är min namne.
Han enade skottarna.
Min historiska insats är att ha varit med om att skapa
Sveriges 10:e Kenneth-klubb, Aros' hjältar!

4. Namnsdagar: Det är inte i alla länder som man firar namnsdagar. Inte heller i Sverige. Vissa kristna riktningar ogillar firandet. Namnsdagen uppmärksammas väldigt olika i olika familjer. Det är väl särskilt barnens namnsdagar man gillar att fira - inte minst i förskolorna. Familjer som inte firar sina barns namnsdag kan alltså få problem att bli respekterade. Att fokusera namn kan t.o.m. ses som avgudadyrkan - vilket de flesta svenska skolor har svårt att sätta sig in i. Man vet för litet om sin egen historia - för att därigenom bättre förstå andra.

5. Födelsedagar: Min egen födelsedag infaller den 16 december, även om jag egentligen skulle vara född i mars. Liksom namnsdagarna betyder födelsedagen olika i olika familjer. Min egen familj hade inte riktigt tid med mig, eftersom det var så nära till julen. Förskolans förkärlek för barnens födelsedagar uppskattas inte självklart av alla föräldrar. Jämför hur kristnas helgondagar går ut på att fira helgonens dödsdag - dagen då de föddes till det eviga livet! Idag har kristna namn inte samma status som förr, även om t.ex. Anna, Maria, Johan, Peter har kristna kopplingar.

6. Nationella högtidsdagar: Sveriges två viktigaste är väl 6 juni (nationaldagen) och Nobeldagen (10 december). Några av kungahusets bemärkelsedagar är nationella angelägenheter - med flaggning och offentliga firanden. Kungens födelsedag (30 april) och kronprinsessans födelsedag (14 juli) är väl de viktigaste. Finlands kalender formligen KRYLLAR av nationella dagar; veteraner, stupade, författare, allsköns grundare har sin egen dag - ibland även sin egen bakelse.

Visste du om Den internationella våtmarksdagen?
Inte jag heller, tills nu. Den infaller 3/2.
Läs mer: våtmarksdagen och andra inofficiella dagar. Njut!

7. Internationella dagar: Lättast är att tänka på FN-dagen den 24 oktober. EU-/ Europadagen den 9 maj är inget folk bryr sig särskilt mycket om. Första maj tillmäts skiftande betydelse i olika familjer, liksom den internationella kvinnodagen den 8 mars. Det finns många fler av dessa dagar, bara man vill uppmärksamma dem.

Så där. Nu kanske du vet lite mer om din svenska kalender. Och ändå finns såååå mycket mer att skriva. Vart hör Kanelbullens dag, och alla andra dagar som inte synts till i de sju kategorierna ovan? Klart är i alla fall att näringslivet är intresserat av att haka på de traditioner som är kopplade till alla högtider. Inte minst mat, kläder, presenter och pynt är viktiga saker - och härliga inkomstkällor. Surströmmingen och kräftorna har sina speciella premiärdagar, även om de förlorat i betydelse i storstads-Sverige.

Mina syskon älskar Oscars!
Sist jag åt blev segraren Kallax!
Är jag då en förrädare?

Jag lär komma tillbaka till högtiderna. Men nu har jag bitit i kalenderfrågan tillräckligt.

I min familj är det lite hektiskt i mitten av maj. En son fyller år, och en fru har födelsedag. Nuförtiden blir det ingen tårta, även om sonen länge gillat prinsesstårta. Sonen är det inte helt lätt att köpa present åt, men det blir lättare när han får eget boende. Jag gillar att köpa presenter - har nog fått det efter min mamma. Ett trevligt sätt är att gå in med frun i klädaffärer, titta runt och välja ut. Denna gång blev det några ljuvliga tunikor från Helsingfors. Alla nöjda! Så ska det vara på en högtidsdag!