Alla dessa nya ord, och nyskapade

Tänk så kul det är med dialekter. Inte är det så ofta jag kan njuta av detta rika arv, men idag hände det igen. Vi hade en kaffegäst i vårt coronasäkra kök. Det fysiska avståndet upprätthölls men den sociala närheten blev desto större. Det var en textilvän till min fru som fikade med oss, så samtalen höll sig främst kring hantverk och hemslöjd. 

Plötsligt använder väninnan ett ord jag kände igen från min dialektala barndom, men inte hört sedan dess: ovåles. Min pappa var den som använde ordet, med den ungefärliga betydelsen ovarsam, slarvig. Jättekul. Min barndoms medelpadska kände igen sig i väninnans dalska mål.

Uppländskan liknar min barndoms bondska.
Samma sak med österbottniskan

Så roligt med igenkänning! Men det är även allt bra roligt att upptäcka nya ord. Igår hörde jag för första gången ordet statsepidemiozolog. Igår stötte jag även på yrkesbeteckningen xylograf. Jag har hört orden träsnidare och trägravör, men detta ord fick mig att tänka på musikinstrumentet xylofon - vilket ju var galet. 

Den text jag läste handlade om skulptrisen Antoinette Råström Vallgren, gift med den mycket mer kände Ville Vallgren. Som så vanligt, har hon hamnat i skuggan av sin make.  Det är han som gjort den populära statyn Havis Amanda i Helsingfors, liksom den över Topelius som läser sagor för barnen.

Plakett i brons.
Man kanske kan ana att Fru Vallgren blir xylograf.
Hon övergick till att bl.a. göra bokomslag.
Bortom makens revir?

Ja, man vet aldrig vart ett ord för en. I höst har jag zoomat (!) flera föreläsningar i Livrustkammarens regi. Jag gick med i sällskapet för att kunna ta min fru till en exklusiv visning av Märta Måås Fjetterströms mattutställning för ett år sedan - på slottet. Jag följer Livrustkammaren på Instagram, och även Medeltidsmuseet. För ett tag sedan lärde jag mig ett till yrke, nämligen rustningsmakarmästare! Hur många sådana finns det i riket? Så klart att det behövs en mästare i att göra nya rustningar. Som barn tyckte jag att pappa hade en spännande titel; vinkelmätare, innan han skolade om sig till isoleringsmontör.

Rustningsmakarmästare, det låter det!
Med anledning av kluriga ord:
Var är schabraket? 
Ordet kommer från turkiska, bara en så'n sak

Under en zoom-föreläsning dök ordet livgeding upp. Jag hade aldrig hört ordet, men det syftar på de ägor en änkedrottning tilldelades för sitt uppehälle. I min barndom fanns fortfarande undantagsboendet, inte lika glamoröst. En änkedrottning kunde tilldelas flera län, städer och slott. 

Ett annat ord var bilägersäng, som syftade på den äktenskapliga bädd där det nygifta kungliga paret krumbuktade sig för att skapa en arvinge. Man kan undra hur det var ställt med privatlivets helgd. Nåja, tronarvingar är ju en statsangelägenhet - så även idag. 

Man skulle kunna gräva ned sig i dessa termer, och hitta massor av rafflande historiesammanhang. Varje ord har sin historia. Lika vindlande som det här inlägget. Tänk den som ska skriva om de över tusen nya ord som skapats i och med corona! Man får febersvallningar för mindre...

Karl X och Hedvig Eleonoras bilägerfestivitet 1654

Så långt dessa ord med hemort i hovsammanhang. Dessa är oftast importord, frän t.ex. tyska, franska, turkiska. Ett favoritord från mina tonår är ordet gyllenläder. Det lät så läckert. Ett annat är boskéer sådant som kan finnas i trädgårdar. Det handlar om tuktade träd-/ bladformationer - helt i barockens anda. Syftet var att visa på människans rationalitet och hennes makt över naturen.

Det är lika roligt att stöta på folks alldeles egna uppfinningar. Barn är ju riktigt finurliga. Alla föräldrar har ett litet förråd av glada minnen. Ofta kan barn böja orden enligt sin egen logik. I sitt språklärande blir kreativiteten viktig för att ta sig fram för att beskriva det man är med om.  Jag skärde, etc. Viktigheter är ett av vår familjs vettiga barnaord. 

På Facebook stötte jag i somras på ordet intressanterier. Ett jättebra ord tycker jag. 

Länge leve ordkreativiteten och ordens betydelsehistoria! 

Boskéer från Ulriksdals slott. Ljuvligt.
Även om syftet var att upphöja den centraliserade kungamakten.
Efter corona åker jag dit igen!